Yoga veckobrev 1 VT-15

Så har vårterminens yoga kommit igång, och det har varit härligt att träffa gamla och nya yogisar. Vi körde igång i fin stil med ett pass ur Kundalini yogans skattkista vilket innebär att serien av övningar kan ha några tusen år på nacken. Det fina med detta är att man kan anta att det är bra grejer om det har överlevt så här länge! Och dessutom växer ju Kundalini yogans populäritet så det knakar över hela världen, sedan några år finns det lärarutbildningar även i Ryssland, Afrika och Sydamerika.

Och kanske är det inte konstigare än att vad som funkade då när yogan utvecklades som ett verktyg till att må optimalt bra inte är annorlunda än nu för den moderna människan. Vi har när allt kommer omkring inte förändrats särskilt mycket de senaste 10 000 åren – ett blott ögonblick i planetens historia.

Det här blir ännu tydligare när man går lite djupare in på vad vi människor tar in för slags energi i form av föda. I veckan hade jag ett uppdrag att ge en föreläsningsserie om wellness på arbetsplatsen för ett amerikanskt företag vars grundvärderingar handlar om hållbar produktion i alla led. Ämnena jag tog upp var yoga vid skrivbordet för att motverka ryggproblem, stresshantering och mindfulness på jobbet, hur miljön påverkar oss och vad vi kan göra för skapa en harmonisk och kreativ arbetsmilö. Men ämnet som verkade engagera mest och där det blev flest frågor och diskussion var kosten. Jag var förberedd på detta eftersom mat och det vi stoppar i munnen är så känsloladdat. Vi äter av så många olika anledningar som inte ofta har med hunger eller intag av optimal näring att göra. ”Maten” ger tröst när vi är ledsna, understimulerade, trötta, som belöning, som sällskapsaktivitet, och vana och slentrian. Jag skriver maten inom citationstecken för det är tyvärr inte ofta riktig föda vi stoppar i munnen.

Visste du till exempel att svensken får i sig 7kg tillsatsämnen om året? Tillsatsämnen finns i de flesta färdiga produkter och restaurangmat. De används för att förbättra utseende, hållbarhet, konsistens, smak. Tyvärr finns smakförstärkare och färgämnen tillåtna i Sverige som ger neurologiska skador genom EU direktiv eller för att Livsmedelsverket anser att ämnet finns naturligt i kosten. Smakförstärkaren MSG till exempel glutamat finns  i tomater, men när man extraherar ämnet och gör till tillsats så blir det i så stor mängd att glutamat inte kan tas om hand av cellerna och lägger sig runt omkring. Glutamat har visat vara excitotoxisk, den överstimulerar hjärnceller som sedan går in i atrofi, därför kan glutamat ge beteendestörningar. Glutamat ger också som rispor på hypothalamus vilket skadar produktionen av leptin vars uppgift är att signalera när vi är mätta. Alltså är glutamat en orsak till överätande som leder till övervikt och i värsta fall fetma. Detta ämne döljer sig bakom många olika namn och ibland finns det inte ens med i innehållsförteckningen, men man kan vara ganska säker på att hitta dem i färdigmat, såser, snacks, buljong, färdiga kryddblandningar.

Det är egentligen helt grundläggande för vår hälsa vad vi äter men en ganska ny tanke för många. Det roliga med frågorna efter min föreläsning om kosten var att jag fick vidarutveckla vad vi bör och vad vi inte bör äta, och varför. Intresset var stort och feedbacken uppmuntrande om hur man inspirerats att implementera en bättre kost.

Om du vill titta på ett litet TV4 inslag om varför bär och frön är bra så finns det här: 

http://www.tv4.se/efter-tio/klipp/supermaten-hur-nyttiga-%C3%A4r-b%C3%A4ren-och-fr%C3%B6erna-egentligen-3060812?utm_campaign=tv4.se-framework&utm_content=http%3A%2F%2Fwww.tv4.se%2Fefter-tio%2Fklipp%2Fsupermaten-hur-nyttiga-%25C3%25A4r-b%25C3%25A4ren-och-fr%25C3%25B6erna-egentligen-3060812&utm_medium=facebook-like&utm_source=www.tv4.se

Och om du har en timme och vill fördjupa dig så rekommenderar jag denna intervju med neurolog David Perlmutter:

http://tv.greenmedinfo.com/author-grain-brain-prevent-alzheimers-dr-perlmutter-dr-mercola/

Och om du är intresserad av hur en läkare hjälpte sin egen man att bli bättre från Alzheimers med kokosolja: 

http://tv.greenmedinfo.com/coconut-oil-improves-alzheimers-patients-ithin-minutes/ Ja informationen som kommer till oss nu genom forskningsstudier och erfarenhet är ovedersägliga – vi blir vad vi äter. Och allt pekar mot att det vi ska äta är ungefär detsamma som man åt vid yogans begynnelse för tiotusen år sedan. Så enkelt men ändå så svårt i vårt snabba välfärdssamhälle omringade av snabba belöningar och frestelser som kostar mer än det smakar i längden.

Med dessa tankar önskar jag dig en fortsatt fin vecka, och vi ses på yogamattan!   

Siri Simran