Yoga veckobrev 4 VT-15 Mer om tarmen, inflammation och hjärnan

De senaste veckobreven har jag skrivit om både tillsatser i maten och inflammation. Glädjande nog har just dessa ämnen kommit upp på tapeten i media i veckan. Både Svt och DN rapporterar om forskning som visar sambandet tarm, inflammation och övervikt (http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tillsatsen-som-gor-oss-sjuka-och-feta/  Förhoppningsvis kommer media också ta upp MSG glutamats negativa påverkan på hypothalamus och produktionen av leptin (signalsubstansen för mättnad, se veckobrev 1) och hur det leder till fetma, men ni vet var ni hörde det först, som vanligt ;-)

Varför är inflammationer så farligt och varför är tarmen så känslig för detta? Som jag skrivit om tidigare så skapar vår moderna livsstil förhållanden som kroppen biologiskt är programmerad att svara på med inflammation, ett av dess starkaste vapen mot faror som patogener. Här är några orsaker till störd tarmhälsa:

Tillsatser i maten

Färdiglagad och felaktigt tillagad mat (hårt stekt, grillat)

Mediciner ( t ex antibiotika men även receptfri smärtlindring som ibuprofen)

Miljötoxiner

Stress!

Under 99% procent av mänsklighetens historia har vi levt utan dessa faktorer och med en diet och livsstil helt annorlunda än den vi har nu. Vår tarmflora och dess goda bakterier som stödjer vår överlevnad såg också helt annorlunda ut. I en studie där frivilliga levde i en månad på vad man skulle kunna kalla stenåldersdiet så minskade blodets nivåer av endotoxiner med 31%, medan kontrollgruppen som åt typisk västerländsk kost ökade endotoxin nivåerna med hela 71%.

Detta betyder att toxiner tagit sig igenom tarmväggen och in i blodcirkulationen pga att födan skapar inflammation som i sin tur decimerar den goda tarmfloran som försvarar tarmväggens integritet och leder till ”läckande tarm” hyperpermeabilitet. Med tanke på att 70-80% av vår immunitet sitter i tarmen så måste vi ta hand om och vårda vår flora.

Förutom de tidigare råden jag skrivit om (veckobrev 3) som motion, meditation, stresshantering, ren naturlig kost, antioxidanter och medicinala kryddor, så kan det vara bra att fylla på dagligen med probiotika. Själv äter jag förutom tillskott också fermenterade och syrade grönsaker i form av surkål, syrade morötter, och kimchi vilket är en thailändsk lite starkare variant.

Enligt studier på naturfolks tarmflora i nutid och även från tidigare samlar/jägar stammen Hazda så är tarmfloran vi har nu i urbana samhällen en helt annan uppsättning. Men de goda bakterier vi har nu och som är mest forskade på är dessa och de har sinsemellan lite olika effekter och uppgifter:

För immunförsvaret: L. paracasei, L. rhamnosus, L. acidophilus, L. fermentum, L. plantarum, bifidobacterium longum, bifidobacterium animalis, L. reuteri, L. johnsonii

För sin anti inflammatoriska effekt: Lactobacillus paracasei, L. plantarum, Pediococcus pentosaceus

Tarmbakterierna har betydelse för hur väl blod hjärnbarriären faktiskt fungerar också, enligt ny svensk forskning http://ki.se/nyheter/tarmbakterier-paverkar-skyddet-fran-blod-hjarnbarriaren

Vilket gör att man tar på allvar antibiotikas förödande konsekvenser för tarmfloran. Men vad som också är viktigt att förstå är att den goda floran måste etableras tidigt i livet från mamman genom vaginal födsel och genom bröstmjölk. Kejsarsnitt har visat sig ge barnet en annan bakterieflora som består mest av stammar vanliga på sjukhus, men vad barnet behöver är bakterier från modern som ger ökad immunitet samt bygger upp en frisk blod hjärnbarriär. 

Bröstmjölken är sedan ännu en superviktig infusion inte bara av näring men även bakterier som bygger immunsystemet.

Studier visar även hur tarmflorans välmående har betydelse för mental hälsa och kognitiva funktioner (utöver den negativa effekt som inflammatoriska cytokiner har på hjärnan). Det är genom vagusnerven som kommunikationen tarm/hjärna och även motsatta hållet sker. Eftersom bakterierna är involverade både i produktionen och responsen på viktiga signalsubstanser för energi och humör som serotonin, melatonin, dopamin, acetylkolin och GABA så förstår man hur viktigt det är att ha en god flora. Det här är mycket intressant forskning och man kan med stor sannolikhet använda probiotika i gastrobiologisk psykiatri. De stammar man funnit mest effektiva med närmast medicinsk effekt vid depression och vid oro är:

L. acidophilus, L. casei, L. rhamnosus

Om du vill lära lite mer om svensk forskning på tarmfloran finns en länk här med professor Robert Brummer som forskar vid Örebro Universitet  (börjar vid 14min)

http://www.tv4play.se/program/vetenskap?video_id=2275599

Jag vill dock lägga in en fotnot att kommentaren om att man innan födelsen har en steril tarm inte längre visat sig stämma eftersom bakterier finns både inne i livmodern och i fostervattnet. Kanske vi helt enkelt måste inse att ”vi” är en minoritet och att det är smart att stödja sina allierade!

Frid till dig och dina mikroskopiska vänner!

Siri Simran