Yoga veckobrev 6 VT-15 "Vafför gör de på detta viset?" Om yoga, hjärnan och hela människan

Yoga veckobrev 6 VT-15

”Vafför gör de på detta viset?” – Kundalini Yoga, hjärnan och hela människan

Oj oj oj, vilket jätteämne jag tog på mig vid beslutet att försöka förklara kopplingen mellan det vi gör i kundalini yogan och vad som sker i hjärnan, nervsystemet och kroppen. Men jag gör ett tappert försök och först ut på banan är inget mindre än Ego – finns det och i sådanafall vad sker vid yogautövandet?

Det finns olika definitioner av ”ego” beroende på vem som talar och vilken gren av vetenskap, filosofi, religion etc som representeras. Jag kommer dra mina slutsatser från neurovetenskap och hur det relaterar till yogautövande. Men många av de olika kunskapsområdena interagerar och t ex finns teorier inom neurovetenskap att Freuds definition av ”ego” är hjärnbarken vilkens högre exekutiva funktioner belägna i övre delen av hjärnan kan balansera, kontrollera och hantera ”id” vilken enligt Freuds förklaringsmodell är ohämmade önskningar, drifter och rädslor, vilket rent anatomiskt och funktionellt låter som en beskrivning av det limbiska systemet beläget i nedre delen av hjärnan.

Som sagt jag tror framtiden ligger i ökad förståelse och respekt för olika traditioner och att dra nytta av de olika teorierna för att kunna få en större bild och sedan undersöka närmare med alla tillgängliga medel. Ödmjukhet och en ständig nyfikenhet att söka svar är goda egenskaper att odla för alla upptäcktsresande inom vårt universum och förbi. 

Här är ett litet sidospår men väl värt att kika på eftersom kvantfysiken och ayurveda möts i vacker matematik, presenterat av respekterade kvantfysiker Dr John

Hagelin:https://www.youtube.com/watch?v=4u3f7_p1i8c  Men jag vill påpeka att det inte riktigt stämmer att TM meditation är den enda bevisade meditationstekniken mot hjärtproblem eftersom vi i Sverige har forskat mycket på just medicinsk (kundalini) yogas effekt på hjärtat. Kanske ett amerikanskt problem att förvirra inhemska resultat med ”enda i världen” ;-)

Så tillbaks till vår vän ego. Ibland kan man tro att detta är den egna personen och den man är, men det kan vara bättre att både i talspråk och när vi reflekterar över oss själva formulera om det till att man tänkt och betett sig egoistiskt på ett sådant sätt att man vill försvara självet mot upplevda hot eller för eget intresse, och att man tränar på att mer neutralt reflektera över hur ego eller uppfattningen om självet tar form. 

Neuroforskare har mer kommit fram till att den anatomiska boplatsen för en uppfattning om jaget lutar åt ökad aktivitet bland annat i mediala främre pannloberna. Försökspersoner fick göra ett neutralt uttalande som ”vatten är livsnödvändigt” och ett personligt ”jag är en god vän”, vid det personliga uttalandet engagerades detta område som också har med högre kognitiva funktioner och processande att göra vilket kan påvisa att personerna använde detta område för att checka in med självet.

Neurobiolog Dr LeDoux har sagt att ”vi är våra synapser, och vår känsla av självet kan vara ett komplext mönster av synaptiska kopplingar”, och det verkar ju logiskt vilket följande resonemang visar från studier gjorda av Dr Rajvanshi:

I främre delen av hjärnans frontoinsular cortex finns ovanligt många av de så kallade VEN neuronerna även kallade spindelceller. Dessa hjärnceller upptäcktes på 20-talet men man har inte forskat så mycket på dem förrän på senare tid. De här neuronerna finns det inte så många av bara 200”-400 000 jämfört med resten av hjärnans 100 miljarder, och de utvecklas strax efter födelsen för att nå sitt maximala nummer vid 8 års ålder. Men de är extra stora och har dessutom endast en fet dendrit (förgrening) vilket gör att signalerna mellan cellerna går fram oerhört fort. De här cellerna ”tänker” inte själv men vad de gör är att de organiserar och orkestrerar tankar mellan passande strukturer. Framförallt står de i nära samband med strukturer som hanterar våra sinnen och vad som försiggår där utanför skallen. Det finns även grupper av VEN i anterior cingulate cortex och man kan därför anta att de också har en uppgift att hantera känsloreaktioner på inkommande information. Intryck och information skickas därför snabbt vidare till andra delar av hjärnan för att tolkas och beslut tas. 

Det fina med kråksången är att man upptäckt att dessa neuroner kan påverkas medvetet genom meditation. Vikten av det här är oerhörd eftersom det i slutändan handlar om hur man uppfattar livet utanför i förhållande till uppfattningen om självet och om man lever ett liv i rädsla och ilska eller inte. Genom fokus vid ”tredje ögat” mellan ögonbrynen och repetition av mantra kontrolleras aktiviteten av VEN och man skapar en stabil upplevelse av självet. Teorin är att egos inre behov och önskningar oftast inte blir tillfredsställda i den yttre världen (mycket basala och grundläggande omedvetna behov men också mer medvetna önskningar) tvärtom skapas konstant en konflikt vilket bygger omedveten ilska eftersom den yttre verkligheten ständigt kör över våra inre önskningar, hopp och behov.

Konflikthantering och logiskt resonerande blir möjligt när VENs hjärnsignaler kan modifieras så att mindre konflikt uppstår inom individen. När vi med lugn och klarhet kan tolka syn, hörsel, känsel, lukt, smak information utan att aktivera rädslocenter i onödan. Kanske blir vi mer medvetna, alltså väljer i lugn och ro hur vi vill förhålla oss och reagera/agera. Kanske kan vi inse att vi inte behöver tolka omgivningen efter gamla ”stories” och minnen som inte längre finns. Vill också tillägga att studier visar hur kundalini yoga meditation jobbar direkt med anterior cingulate gyrus (som bland annat är hjärnans växellåda som ska kunna byta spår och tänka nya tankar) men mer om det i ett annat veckobrev.

Vår uppfattning av självet sitter också mycket i proprioceptionen av kroppen – att uppleva sig själv, hur kroppen känns och var den befinner sig i utrymmet. Den är viktig för att vara och äga sin kropp, för integritet och våga röra sig i den yttre världen. I alla muskler, leder och över huden finns små receptorer som skickar signaler vidare till nervsystemet. I musklerna läser de av förändringar i längd och hastighet, i lederna dess vinklar och position, och på huden små mikrorörelser. Receptorer för ansträngning, kraft och tyngd finns också med. Allt det här gör att vi bygger upp en bild av självet som den egna kroppen och signaler om vi är spända och oroliga eller avspända och harmoniska till exempel. Med yogans alla olika rörelser och sträckningar byggs alltså en starkare koppling och förtrolighet med kroppen upp, samtidigt som stressresponsen regleras.

Spända ihopdragna muskler skickar information om hot och stress till hjärnan som responderar med passande hormonutsöndring för att undkomma faran. Utsträckta elongerade muskler berättar att vi är trygga, mår bra och kan vila. Snyggt säger nervsystemet då kör jag igång det parasympatiska programmet så vi kan ha ett schysst immunförsvar och bygga upp oss igen.  

Det är därför möjligt att kroppen kan ge oss information som inte de andra sinnena kan och det är möjligt att mycket av vår intuition sitter här, om vi lär oss lyssna på kroppen. genom yogautövandet kommer vi närmare sanningen att låta kroppen vara vårt tempel.

Kommer du också att tänka på allt tjat från yogafröken att ”sitta med förnimmelserna, upplevelsen av kroppen, att vara närvarande och med i alla övningar”? Och det lär bli mer av det när vi ses på yogamattan nästa vecka, ha en riktigt fin helg till dess! 

Siri Simran Malmhake